Odödliga drömmar

Lilith Performance Studio söker sjuttio vampyrer­ och zombier. Sydsvenskan följde med på en audition av det läskigare slaget.

– Kan jag få din längd och byxstorlek. Har du kontaktlinser? För alla ska ha speciella linser på sig.

Producenten Jonna Ölund står i dörren till den före detta industrilokalen på Bragegatan och fyller i utförliga formulär. Över ett hundra personer ska komma hit idag. Alla har samma mål: att få förvandlas till odöda för en helg. 16-årige Pontus Ahlgren har svartfärgat, spretigt hår och har fått ta ledigt från dans- och musikalgymnasiet i Lund.

– Det är en bra referens att ha arbetat med en känd konstnär från New York, säger han.

Märta Helander läser psykologi i Lund och är inne i en vampyrperiod: hon har precis läst ”Låt den rätte komma in” och fascineras över blandningen av skönhet och brutalitet hos vampyrerna.

– Jag tycker om fantasyvärldar och deras fina kläder, säger hon.

Efter att ha fotograferats och fått en namnbricka får man gå in i ett inre rum, där den kanadensiska konstnären Jillian Mcdonald sitter vid ett bord. Hon är tyst under nästan hela uttagningen. Varför är ni här, undrar studions konstnärliga ledare Elin Lundgren.

– Skogen är mitt naturliga habitat, svarar någon.

– Jag gillade Michael Jacksons ”Thriller” när jag var liten, säger en annan.

Elin Lundgren säger att de som ska vara med måste veta exakt hur allt kommer att fungera. De måste ha fokus och total seriositet. De kommer att bli trötta men måste kunna fortsätta jobba Nu uppmanar Elin Lundgren alla att slappna av och hitta sin inre vampyr eller zombie, och att börja röra sig runt i rummet på jakt efter sitt byte. Hon påminner: tänk på att zombier är totalt hjärndöda. Att de är tunga och letar efter kött. Medan vampyrer är smarta, kan röra sig snabbt och elegant, och kan försvinna så fort någon tittar på dem.

– Kom ihåg att du inte är en person. Du är fast mellan levande och död.

Sjuttio av dem som söker idag kommer att bli huvudpersoner i Jillian Mcdonalds performance ”Undead in the night”, som äger rum mellan 28 och 30 maj. Publiken körs ut till en hemlig plats i bokskogen i Torup i grupper om åtta, och får gå en tre kilometer lång promenad i zombiernas och vampyrernas land.

– Det blir läskigare med små grupper. Det får inte bli för lekfullt och roligt. Det måste vara en speciell, intim upplevelse, säger Jillian Mcdonald.

Den här veckan och nästa pågår uttagningar och workshopar. Själva performancen ska visas under tre dagar, tretton gånger om dagen. Det kommer att behövas många sminkörer, chaufförer och guider. Förberedelsearbetet har pågått i flera månader. Efter ett tag ger sig Elin Lundgren in i leken som offer. Tempot ökar. Inlevelsen ökar. De sökande får varva mellan offer och monster, skrika och suga blod. Nästa grupp består bara av två personer. Simon Nirfalk och Björn Thulin kände inte varandra sedan innan, men det visar sig att de båda två är stora zombiefans. Och att de som zombier har ett väldigt snarlikt kroppsspråk.

Elin Lundgren säger åt dem att släpa henne tvärs över golvet i sin prickiga, rosa klänning. De gör det och klänningen blir smutsig.

– Nu är ni i ett träsk. Det är vatten upp hit och ni letar efter likdelar att äta, säger Elin Lundgren.

Fasansfulla ljud hörs från Simon och Björn när de glufsar i sig de imaginära armarna och benen. Elin Lundgren och Jillian Mcdonald skrattar förtjust. Alla applåderar. Efteråt pratar Simon Nirfalk och Björn Thulin uppsluppet med varandra.

– Nu var vi tre och det var jättekul. Tänk sen när vi är sjuttio – det kommer att bli fantastiskt, säger Simon Nirfalk.

Hör vampyrerna suga blod!